Nu har det gått snart två veckor sedan det hände, och humöret och orken har väll inte vart på topp så man tagit sig tid att skriva av sig lite.
En del har kanske fått höra vad som hänt på annat håll, en del har bara märkt att jag inte skrivit på snart två veckor, en del har märkt att de inte fått sina beställningar från EXD Custom skickade ännu (ber om ursäkt för det, men jag hoppas och tror ni har förståelse).
Vad som hänt är att den 7e oktober 2008 så tog min käre pappa och vän livet av sig. Det kom som en chock för oss alla, han hade inte mått jättebra på sistone men ingen anade att det skulle gå såhär långt. Jag fick beskedet av min granne som ringde mig vid 21-tiden den 7e. Då hade mina småsystrar hittat pappa hängande i tvättstugan och sprungit och snubblat sig ner till grannen.
När man fick höra gråten i bakgrunden så spelades ett scenario upp i huvudet på mig, innan Helena ens hunnit säga något. Tyvärr var det som jag befarade - visst, vi hade ingen aning om att något sådant skulle kunna hända men eftersom farfar begick självmord på samma sätt när pappa var 24 år så har man haft scenariot i baktanke hela tiden.
Men när Helena sa vad som hänt så ville man ju inte tro att det skulle vara sant. Hon upprepade flera gånger att jag inte själv skulle köra dit utan att jag skulle ta en taxi. Sedan segade jag ner på golvet och Josefins mamma kom springande till mig och frågade vad som hänt, samtidigt som Josefin kom från vardagsrummet springande. Gråten flödade och man bara satt och chippade efter andan och kunde bara få ut ett ord... Pappa. Tankarna for om ens sista ord till pappa, hinner inte prata nu, måste iväg... och om att ens sista samtal - ett mindre gräl. Vilket gav mig skuldkännslor som hette duga.
Josefin försökte ringa min bror Lars, men fick inget svar. Så hon ringde Lars flickvän i hopp om att hon visste vart han befann sig. Lars visade sig vara på jobbet så Jennifer åkte med sin familj och hämtade Lars.
Under tiden så hade jag lyckats få på mig skor och ytterkläder och var redo att åka. Påväg till grannen där vi skulle samlas kommer vi på att vi kanske skulle höra med Johanna, min storasyster om vart hon var. När hon svarade satt hon på tunnelbanan hem till Sundbyberg och hade ingen aning om vad som hänt. Vi plockade upp min storasyster i Mälarhöjden där hon satt stel och blek på en bänk. När hon satte sig i bilen bröt det ut.
Väl framme hos våra grannar så kommer jag inte ihåg alltför mycket, man skakade och grät och försökte hålla om alla syskonen. Jag tänkte mest på hur synd det måste vara om mina småsystrar som hittat honom, och faktiskt var hemma när det hände - men det hände så tyst att ingen hörde honom.
Något jag minns är att Polisen vid upprepade tillfällen sa Det kommer snart ett kristeam. Tacka fan för det... det kom aldrig något kristeam.
När alla syskonen var samlade så förflyttades vi till en nära bekant till familjen. Väl där så ringde Josefin några av mina kompisar och berättade vad som hänt. En kompis, Thomas, sprang hemifrån sig, ca 5km till mig för att finnas vid min sida. ErikR här på forumet ombad sig att flyga ner från Umeå för att stötta mig. Jag kommer aldrig glömma dessa gester och är oerhört rörd av ert stöd.
Natten var förhållandevis lätt ändå, efter all gråt så kände man sig rätt matt, efter att ha pratat med Gabriella och Johanna, mina systrar så lade jag och Josefin oss runt 02.30 och sov ganska "bra" pga. utmattningen.
Dagen efter kom två vuxenpsykologer som vår bekant Annelie ringt runt och skrikit på varenda vårdinsats i hela Huddingeområdet för att få hit. Vilket "kristeam". Våra minderåriga syskon fick som svar på frågan vart de ska vända sig "Ni kan väll ringa Rädda Barnen". Jo jag tackar ja för välinvesterade skattepengar.
Nu orkar jag inte skriva mer just nu...
Pappa pappa, e du de, så vet du också hur det e, och fast du ingen krona bär, en KUNG du är.
Vi kommer alltid att minnas och sakna dig.
Vila i frid 7 oktober 2008
Brukade spela denna låten för pappa ibland, vet att han gillade den väldigt mycket, och nu får den mig att minnas honom som den stolta pappa han var.
[youtube:iiuf5zjn]http://www.youtube.com/watch?v=irICIF_2xRg[/youtube:iiuf5zjn]
Tack för alla underbara år!