Är det så "enkelt" att en Alu IC med högst flöde / minst motstånd är bäst?
Eller finns det många faktorer? (den får naturligvis inte läcka)
Är det så "enkelt" att en Alu IC med högst flöde / minst motstånd är bäst?
Eller finns det många faktorer? (den får naturligvis inte läcka)
Ursprungligen postat av -Rickard-
För högt flöde ska det ju inte vara..... Intercoolern ska ju hinna absorbera värmen i luften..... Klart har man en IC med långa kanaler som kan kompensera så spelar det ju mindre roll.... Samma sak borde ju gälla vid montering av IC..... det bästa vore om ic lutar 10-20 grader mot fartvinden för att lite mer luftmotstånd och passera lite långsammare och också där hinna med att kyla lite mer.
Sedan är det ju viktigt att man inte under- eller överdimensionera IC.....Tyvärr så verkar teori och praktik i dessa fall skilja sig och man får oftast ett bra resultat med en överdimensionerad IC...
Rätta mig om jag har fel...
Mvh Martin
Individuellt 321hk/463NM
http://www.garaget.org/?car=73793 Uppdaterad 090723
Minsta tryckförlust och högsta kyleffekt ger den bästa ICn, men precis allt annat så är en intercooler byggd på kompromisser.
Eftersom timmen är sen så kör jag lite basic nu, kan gå djupare på detaljerna vid ett senare tillfälle. Kommer även en tech-artikel på min hemsida senare med bättre bilder osv.
För att gå igenom de vanliga designerna:
Cellpaket
Här använder man oftast "Bar & Plate" och "tube & fin". Det finns även ett par andra varianter som ex. Delta-fin men de har inte fått några genomslag och är iprincip ute från marknaden nu. Om vi fokuserar på Bar & Plate och tube & fin så går vi igenom vad för och nackdelarna är.
Bar & Plate (till vänster)
Bar & Plate känns igen på de "kantiga" luftkanalerna, som du ser på bilden så är BnP ribbad i alla kanaler, dvs både där laddluften går (från sidan) och där kylluften kommer (framifrån). Luftkanalerna fogas samman från fyra delar (två väggar, tak och golv), samt ribborna.
Tube & fin (till höger)
Tube & fin cellpaket extruderas (pressas ut, likt sån här play doh lera) Kanalerna är då genomgående och inte ribbade i laddluftens riktning, men man ribbar fortfarande mellan luftkanalerna, dvs det är ribbat i kylluftens riktning.
Varför är då iprincip alla original ICs Tube & fin? Jo, eftersom de extruderas så är de väldigt billiga att producera, till skillnad mot Bar & Plate där det är betydligt mer jobb för en kanal.
Men för och nackdelar då?
Istället för att göra en punktlista på för och nackdelar så kan det vara intressant att ha det lite mer förklarat.
Om man ser till kostnad så är tube & fin överlägsen, en IC går snabbt och billigt att producera.
Går man in på prestanda blir det mer komplext. Tube & fin har fördelen att den genom sin extruderade profil med "isolerade" kanaler får ett lågt tryckfall. Men vad man ofta/alltid glömmer när man argumenterar för tube & fin är att när luften väl gått in i en kanal (säg den längst fram), så måste luften stanna i den kanalen hela vägen ut på andra sidan. Tube & fin har även nackdelen att ett cellpaket på ex. 40mm behöver en gavel på 50mm då Tube & fin behöver ett visst överhäng vid gavlarna (som man ser på bilden ovan).
Bar & Plate främsta fördelar är kylförmågan, Tack vare en större area på luftkanalerna kan man överföra mer värme till genomströmmande kylluft. Luften kan även röra sig mellan fram och baksida i luftkanalerna då de inte är bundna till en förbestämd kanal likt tube & fin. Dock medför detta pga. ribborna att man får något högre tryckfall av turbulens kring ribborna. Notera dock att tryckfallet är fortfarande ganska litet, det är inte direkt att man behöver ladda 0.2 bar extra bara för att man har en Bar & Plate IC. Bar & Plate har även fördelen att den inte behöver överhänget som Tube & fin. Om vi tar exemplet ovan med 50mm gavel så kan Bar & Plate cellpaketet vara just 50mm, medan tube & fin måste vara 40mm tjockt.
Vad är då bäst?
Det är givetvis beroende på applikationen, men rent generellt sett så levererar en Bar & Plate bättre prestanda än en Tube & fin - då inräknat både kyleffekt och tryckförlust.
Är det klart där?
Det är lätt att stirra sig blind på cellpaket, tillverkningsland och ovetenskapliga undersökningar där man jämför äpplen och päron. utan att ägna en liten tanke åt gavlars konstruktion och framförallt vad som verkligen är relevant.
Gavlar
Gavlar finns i olika varianter, original så är det oftast plastgavlar som är pressade på cellpaketen, medan eftermarknaden kör med antingen svetsade gavlar av aluminiumplåt eller gjutna gavlar.
Nu ska man ha klart för sig att även när det gäller gavlar så har de olika varianterna sina för och nackdelar. Plast har en uppenbar fördel genom att den är isolerande, snabb och billig att tillverka och man kan uppnå rätt komplexa strukturer vilket gör att man kan göra dem ganska flödesdynamiskt korrekta. Nackdelen sitter mestadels i fogen mellan cellpaket och gavel. Den brukar inte tåla så mycket laddtryck.
Gavlar av svetsad aluminiumplåt har ju även den sina fördelar, enkel och billig att tillverka i och med att man inte behöver några gjutformar eller liknande. Gavlarna blir tunna och absorberar inte lika mycket värme (dvs drabbas inte så lätt av så kallad "heat soak"), de brukar dessutom klara betydligt mer laddtryck än plastgavlar. Men där slutar fördelarna. Svetsade galvar är mycket svåra att få riktigt bra flödesmässigt, dessutom har man inom ingenjörskonsten en praxis att försöka ha fina runda hörn i tryckkärl. Med svetsade gavlar så blir det bara skarpa hörn där trycket attackerar ofördelaktigt och svetsar löper förhöjd risk att spricka, speciellt vid 90graders vinklar. Eftersom gavlarna dessutom blir kantiga så bildas det turbulens i gavlarna, vilket i sin tur leder till tryckfall i gavlarna.
Den sista varianten jag tänkte ta är gjutna gavlar i aluminium. Gjutna gavlar i aluminium har fördelen att i gjutningen så kan du få fram fina former på gavlarna, vilket med lite ingenjörsvetande kan bli en rätt bra gavel rent flödesdynamiskt. Gavlarna sitter också kvar vid höga laddtryck, och har en längre livslängd än både plastgavlar och svetsade gavlar. Nackdelarna är dock att den lättare än svetsade varianten drabbas av "heat-soak", dvs att värme byggs upp i gavlarna. MEN det är inte så allvarligt som det kan låta. Att framkalla heat-soak i en bromsbänk är betydligt lättare än att framkalla den i verkligheten. Som exempel, bänkning av en ng900 på varvstoppet på trean, om jag minns rätt, ca 170km/h. Det är dryga 47m/s, orkanstyrka är 32,7m/s. Hojta gärna till om ni hittar en bromsbänk med den omsättningen av luft. Som jag nämnt ovan, det blir att jämföra äpplen och päron. Det man kan säga är att det behövs lite mer flöde runt gjutna gavlar, men så länge de inte är drabbade av "heat-soak" så har den andra fördelar som en svetsad inte kan få.
Nu ska jag nog sova lite, men som sagt, fyller nog på eftersom.
Gonatt.
För en laddluftkylare så är det ju i princip två faktorer som är av stort intresse. Tryckfallet vid ett givet flöde och 'verkningsgraden' (T_in-T_ut)/(T_in-T_kylluft).
Tack för mycket bra beskrivningar speciellt från EXD
Märker man av om man har läckage på en alu IC så man får tryckfall?
Någon som har siffror på vad en org IC till 9-3 03- kyler vs alu IC så får ni gärna fylla på. Hade varit intressant med lite siffor.
Angående "heat-soak" skulle inte den risken kunna minimeras om man har kyl flänsar på gavlarna? Bara en tanke. (I mån av plats naturligtvis)
Läckage på en IC märker man oftast genom ett pysande/visslande ljud, men givetvis får du ett ökat tryckfall också.
Heat-soak kan i de flesta fall inte minimeras med kylflänsar, snarare förvärras då man ökar på material som kan bygga upp värme.
Läckage ger INTE ökat tryckfall, dock tryckförlust, tryckfall är helt enkelt en benämning på friktion (typ coanda effekt etc.)
Edit efter tänkande:
Läckage borde ge ett lägre flöde vilket även ger ett minskat tryckfall
Tryckfallet är ett resultat av rörströmningsförluster vilket uppkommer pga friktion vid strömning i alla typer av rör.
Att montera kyflänsar på gavlar kommer att öka problem med 'heat soak', inte minska dem. Tanken är ju att den kalla kylluften som tas i fronten ska kyla laddluften, inte varmluften under huven.
Vill man minska problem med 'heat soak' så får man snarare se till att det är tätt mellan cellpaketet och kylluftsintaget så att enbart kall kylluft kan passera genom cellpaketet. Sedan isolerar man tryckrören efter laddluftkylaren (plaströr som leder värme dåligt ger också isolerande effekt).
Behörigheter för att posta
Svara med citat
