Bland den bästa beskrivningen varför det är bra att ha dubbdäck i Göterborgsområdet eller Skåne eller överallt där man har oberäknerligt väglag har jag läst om i detta forum. Jag bor i göteborgstrakten och kör förstås med dubbdäck. Räddar dom mig bara vart 5e år så är det värt det. Däremot skulle jag kanske ha kunnat köra med friktionsdäck när jag bodde i Sundsvall för där överraskades man mer sällan av väglaget. Fast varför välja bort den extra säkerhet som dubbarna ger? Oavsett vart man bor.
Följande är citerat från ett inlägg i detta forum:
Många friktionsförespråkare resonerar som så att "det så sällan är blankis så friktionsdäck funkar kanon för oss."
Funkar säkert alldeles utmärkt, för det mesta men just den dagen då det verkligen är ren blankis i en högerkurva på en landsväg? Hur gör man då?
Körde också dubbfritt med samma tankesätt tills för några år sedan då jag i endast 15km/h kasade rakt fram i en kurva på ren is, fullt tryck på bromsen med båda fötterna, splirrans nya Michelindäck, men icke, plöjde rätt in i ett elskåp.
Sen kom tankarna, tänk om någon gått där på trottoaren där jag plöjde fram
Är fullkomligt övertygad om att dubb räddat mig där så sedan dess kör jag alltid på dubb.