Hej
Jaha då har man bidragit med ett sträck i olycksstatistiken. I söndags var jag påväg till Ikea i södra Stockholm med min fru Åsa och min 3-åriga dotter Saga i bilen när en 18 m lång lastbil (heter det trailerbil + släp kanske) bestämde sig för att byta fil till det högra körfältet. Innan jag fortsätter så ska det sägas direkt att vi alla mår bra fysiskt.
Jag kom på E4 söder ut vid Västberga i egen fil parallett med långtradaren (i höjd med dragbilens bakdäck) och höll någonstans runt 70km/h och kände spontant att det inte var optimal att ligga på hans insida. Sagt och gjort så ökade jag sakta farten dels för att det lite längre fram blir 90km/h och trafiken var tät en söndag förmiddag. Framför oss låg en bil som blinkade höger in i ytterligare en anslutande fil i tron om att det var hans/hennes avtag mot Hägersten, men upptäckte sitt misstag och gick tillbaks ut i samma fil som jag låg i och ökade där efter farten. Både jag och frugan skrattade gott och konstaterade att vi behövde skynda oss lite när vi skulle komma fram eftersom vår 8-åriga son var själv hemma på prov. Nu var min bil i höjd med lastbilens främre hjulpar och jag ökade ytterligare men tänkte ändå ligga kvar i min fil eftersom jag skulle av en 6-7 km längre fram. Ungefär när hytten på lastbilen var i min dödavinkeln så prejade lastbilen min bakdörr/bakskärm. Jag försökte styra emot för att öka avståndet mellan oss och därmed undkomma men det gick mycket fort och han fortsatte sitt filbyte. Så resultatet blev att han helt sonika vände min bil 90 grader (i förhållande till körriktningen) varpå jag/vi hamnar med förarsidan framför lastbilens front. Då bromsade jag fullt föra att inte fortsätta över in i nästa körfält. Jag vet att jag skrek åt Åsa och Saga att dom skulle sitta still och att det skulle gå bra. Så här i efterhand är svårt att uppskatta hur långt han plogade oss framför sig (det kändes som en evighet eftersom jag hann vända mig om och titta på Saga i baksätet). Så min uppskattning är att det väl hann bli någonstans mellan 30-60m, innan jag märkte att jag "lossnade" från hans stötfångare och kan räta upp bilen så att jag kort och gott hade gjort en 180 gradare. Rullade där efter baklänges i 30-40km/m innan jag kunde få stopp på bilen i filen längst till höger. Jag konstaterade snabbt att vi klarat oss bra fysiskt och sprang runt bilen och plockade ut Saga ur baksätet och lyfte henne över stålräcket på sidan om vägen. Hur Åsa tog sig ur minns jag inte, hon bara fanns där.
Så här med ett par dagar bakom sig så förstår man lite av vad som kunde ha hänt och jag brukar inte vara religös men fan vet. När jag sedan legat och skall sova på kvällarna har jag gått igenom händelseförloppet många gånger och då är det ett par saker som slår mig. Jag förstår att vilken normalt funtad människa som helst inte gör en sån här grej med vilje utan att det är den "mänskliga faktorn" som spelar in. Däremot kan man välja att agera på olika sätt efteråt. Visst jag var jävligt arg och rädd och hade kunnat dragit omkull honom där på fläcken. Men vad tror ni gubben gör? Kommer han springande och frågar hur det har gått eller så, eller kollar hur lilltjejen mår? Visst han kunde inte svenska eftersom han kom från Estland men man kan göra sig förstådd på många olika sett. Gubben väljer istället att stå vid sin lastbil och ropa på knackig engelska ”Have you called police” - ridå. Nästa grej är kvinnan som låg bakom mig på 50-60m håll och stannade sin bil sprang fram för att se om vi behövde hjälp, erbjöd sig att vittna och att Saga kunde få sitta i hennes bil och värma sig i väntan på polis och bärgare. Sånt gör en glad ända in i själen. Och precis som vanligt när man behöver hjälp i Sverige så sparas det inte på resurser, stort tack till polis och vägassistans.
Sist men inte minst jag säga tack till Saab och framför allt vår egen TLX801 för att allt fungerade precis som det var tänkt. Och precis av den anledning kommer vi självklart att köpa en ny/nyare Saab nu när den här antagligen går till skrot. Det kommer nu antagligen att bli en lång resa som kommer att ta mycket kraft och tid för att få en hyfsat peng från försäkringsbolaget för vår 9-5’a. Jag har lagt oerhört mycket tid och pengar på den , för att hålla den i ett fantastiskt skick (Sveriges finaste originalskick?) Mitt bruksvärde för den är långt bortom de olika annonser på Blocket som bedyrar ”fint skick” och ”fullutrustad”. Men den historien kommer att du att kunna läsa om i en annan del av forumet.
//Jesper #1873 med familj
http://www.garaget.org/?car=2456&image=2536752